Morgonpromenad med Sixten.

Sixten har infört en ny vana. Han vill följa med på vovvepromenaden på morgonen. Jag trodde aldrig att detta skulle fungera. Men jag antog utmaningen. Det gick jättebra, han följer som en skugga och kommer när jag ropar på honom.

Idag var han otålig att komma ut på sin promenad. När jag åt frukost började han jama och jag öppnade dörren så han kan gå ut. Men icke, han satt kvar och tittade på mig. Jag lät dörren vara öppen medan jag gjorde mig iordning för promenaden med Sigge. Sixten fortsatte att jama medan jag klädde på mig.
När jag kom ut till hallen sitter de så snällt båda två. Sigge springer utan koppel så vi var klara för avfärd. Då springer Sixten till grinden och väntar på att jag ska öppna. Han är så glad. Jag undrar om hans jamande var av otålighet att gå på promenad?

Nu tänkte jag utmana ödet och gå långa vägen genom skogen. Ja inte precis mitt i skogen, det är en gångväg.
Men han gick lika snällt med oss, luktade, undersökte lite hål i marken och kikade på träd.

 Min favorit Ek, dramatisk med sitt mäktiga grenverk

 Snart hemma igen

Efter den promenaden somnade vi alla i soffan

Dagens aktivitet

 Musjakt

 Långeman

 Kollar in sömnaden för dagen

 Dags för lite luft

Kvällsmat

Det är en egen historia varför de äter i vår säng på kvällen :)

När Sigge var liten så åt han dåligt vilket han fortfarande gör. Då lockade vi honom att äta genom att stoppa mat i en strumpa. Det blev en utmaning och kul att leta fram matkulorna. Sen ville han ju inte äta i sin skål, det var ju roligare med strumpan. Till slut orkade vi inte krusa honom utan tog med matskålen till sängen. Då kunde vi både läsa och krusa honom att äta. Då åt han! Sen har vi fortsatt.

När Sixten kom så lärde han sig snabbt denna vana. När Sigge skulle äta rusade båda in till sängen och väntade på mat. Ja nu äter båda sin mat i sängen.

Det besvärar oss inte eftersom det är torrfoder, lite gulligt kan vi tycka.