torsdag 23 oktober 2014

Pappas flicka

Ikväll hittade jag ett gammalt kort på min pappa och farmor. Det är dessa stunder som jag saknar min pappa otroligt mycket. Han var en familjepappa som var mycket tillsammans med sina barn. Det var pappa som jag var tillsammans mycket med som barn. Jag fick alltid följa med överallt. Min pappa hette Wigert och jag kallades för Lillwigge!

Min pappa var en man som jobbade med det mesta,  busschaufför, fotbollspelare, ambulansförare, flyttfirma, taxichaffis, lödare tills han började plugga  när vi var i skolåldern. Då bodde vi i Kalmar och han pluggade i Östersund. En bedrift för familjen. Vi brevväxlade och en gång åkte vi sovvagn till Östersund.
Han blev Fritidsledare och vi flyttade till Eskilstuna. Där jobbade han på Verkstadsskolan som gympalärare, studievägledare och kurator.
Efter tre år flyttade vi till Vadstena där han fick jobb som Fritidschef. Han byggde upp Vadstenas idrottsanläggningar. Han fick igenom att bygga upp en Hockeyhall idag säger vi Arena, Båthamn, Fritidsgård, Ungdomsgård och Simhall, ordnade diskon och ungdomsverksamhet. Utvecklade Campingen till 3 stjärnig Camping. En flitig man som gillade utmaningar.

När jag var liten älskade jag att åka runt med pappa på hans bussturer runt Kalmar. Jag hade en egen bussväska med biljetter och biljettång.
Jag fick även följa med på hans turer som flyttgubbe, då åkte vi långt.
En gång följde både min bror och jag med ett flyttlass till Skåne. Vi bråkade alltid om vem som skulle sitta vid dörren. Pappa var pedagog och sa att brorsan fick sitta först vid dörren och på hemvägen skulle jag få sitta. Men han visste att jag skulle somna så jag fick aldrig sitta vid dörren. Men han var så rädd att jag skulle få upp dörren i farten. Smart av honom och jag kom aldrig på hans knep.

När jag fick min dotter kunde han ringa en fredag och ville låna henne över helgen. Jag bodde då i Sthlm. Men vi möttes upp i Nyköping eller så körde han hela vägen upp och hämtade henne och körde direkt hem igen. Det tyckte han var så mysigt att få vara ensam med henne. De åkte skidor, han lärde henne simma, de gjorde skogsutflykter mm.

När pappa skulle gå i pension fick han en hjärnblödning som var så pass allvarlig så han gick bort efter en vecka. Han blev bara 65 år!

Vad jag saknar denna trygga fina pappa!
Min goa farmor med min pappa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar